Märk hur vår skugga, märk Movitz mon frére

Inom ett mörker sig slutar

Hur guld å purpur i skoveln, den därByts till grus å klutar

Vinkar Karon från sin brusande älv

å tre gånger sen dödgrävaren själv

Med du din druva ej ryster

Därför, Movitz, kom hjälp mig å välv

Gravvård ′ver vår syster

Lillklockan klämtar till storklockans dön

Lövad står kantorn i porten

å vid de skrålande gossarnas bön

Helgas denna orten

Vägen upp till templets skriftprydda stad

Trampas mellan rosors gulnade blad

Multnade plankor och bårar

Till dess den långa å svartklädda rad

Mjukt sig bugar i tårar

Så gick till vila från slagsmål och bal

Grälmakar Lövberg din maka

Där, ditåt gräset långhalsad och smal

Hon än glor tillbaka

Hon från Dantubommen skildes idag

å med henne alla lustiga lag

Vem skall nu flaskan befalla

Törstig var hon och uttörstig är jag

Vi är törstiga alla